BÅDA SIDORBÄSTA ARGUMENTEN – FÖR OCH EMOT
Sveriges bopriser rusar – politiker och ekonomer är rädda att svenskarnas höga belåning ska sluta i en krasch.
Samtidigt underlättar staten lånandet genom att betala 30 procent av räntekostnaden.
Är det dags att avskaffa ränteavdragen?
Bilda dig en egen uppfattning. Här är några av de starkaste argumenten – för båda sidor.
1. Avdraget eldar på bobubblan
Bopriserna i Sverige har stigit i decennier, och många – bland annat Konjunkturinstitutet – är rädda att vi har en bostadsbubbla som kan spricka. Hushållen i Sverige är bland de mest skuldsatta i världen – en stor risk för hela Sveriges ekonomi, enligt Riksbanken, OECD och IMF.
Med ränteavdraget subventionerar staten bolån och uppmuntrar folk att låna pengar, trots att man egentligen vill minska svenskarnas skuldsättning. Det är ohållbart, hävdar bland andra V-ledaren Jonas Sjöstedt, men även de små borgerliga partierna C, KD och L.
2. Det är orättvist
Ränteavdraget gynnar välbeställda, och missgynnar människor med mindre inkomster. 85 procent av avdragen går till den rikaste halvan av befolkningen, och den rikaste tiondelen får 20 gånger mer i avdrag än den fattigaste. Avdraget är en orättvis subvention till rika, argumenterar bland annat SSU (i opposition till moderpartiet Socialdemokraterna).
3. Pengarna skulle göra mer nytta till annat
Ränteavdraget kostar staten ungefär 30 miljarder kronor per år. De pengarna kan användas till annat. ”Det motsvarar löner för cirka 60 000 lärare eller sjuksköterskor”, skriver till exempel Ulla Andersson (V).
Om räntan stiger till mer normala nivåer handlar det om ännu mer pengar – vid dubblad ränta hela 60 miljarder kronor per år. Det är mer än hela Sveriges försvar kostar, eller mer än hela rättsväsendet och studiestödet tillsammans (källa: Sveriges statsbudget).
4. Tajmningen kan inte bli bättre
Sverige har just nu historiskt låga boräntor. Om avdragen började trappas ner nu skulle skillnaden i plånboken för vanligt folk inte bli jättestor, och hushållen skulle få tid att vänja sig.
Ett vanligt förslag är att avdragen ska fasas ut långsamt, till exempel minskas med 1–2 procentenheter om året under många år.
1. Ett dråpslag mot hushållen
Över fem miljoner svenskar utnyttjar ränteavdraget. Om det minskade eller försvann skulle det slå ekonomiskt mot många hushåll, vilket både Socialdemokraterna och Moderaterna hävdar vore orimligt.
2. Det ändrar spelregerna
När hushållen har tagit bolån har de räknat med att ränteavdraget ska finnas kvar. Att ta bort det skulle ändra spelreglerna på ett sätt som många inte räknat med.
– Ibland låter det som att ”det är väl bara att ta bort ränteavdragen”, men det betyder väldigt mycket för de hushåll som har tagit lån utifrån de här förutsättningarna, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till SvD.
3. Det kan spräcka bobubblan
Ett slopat avdrag kan leda till ett hastigt prisfall på bostäder – i praktiken en bokrasch. Om det finns en bobubbla vill man att den ska pysa ut långsamt (med minskade prisökningar), inte spricka (med hastigt fallande priser). En av dem som varnar för detta är finansministern.
Regeringens linje just nu är att avvakta och se vad det nya amorteringskravet, som infördes 1 juni 2016, har för effekt på bopriserna.
4. Det är principiellt fel
Ränteavdraget är ena halvan av en syn på hur kapital ska beskattas. I dag betalar man 30 procent skatt på ränteintäkter, och får göra avdrag på 30 procent för ränteutgifter. Tar man bort avdraget finns bara halva resonemanget kvar – att betala. Det bryter mot en viktig princip, hävdar bland andra Länstidningens ledarsida. Ett slopat avdrag skulle också göra det dyrare att låna till investeringar, vilket skulle kunna bromsa Sveriges ekonomi.
FAKTA
Vad handlar det om?
• Ränteavdragen innebär att den som har bolån får dra av en del av räntekostnaden i deklarationen.
• För kostnader upp till 100 000 kr/år får man dra av 30 procent. För delen över 100 000 kronor gäller 21 procent.
• Den som har räntekostnader på 3 000 kr/månad får därmed 10 800 kr/år betalda av staten. Det finns inget tak för hur mycket avdrag man kan få.
• Varje år kostar avdraget staten ungefär 30 miljarder kronor. Om räntorna går upp går även statens kostnad upp.
• För kostnader upp till 100 000 kr/år får man dra av 30 procent. För delen över 100 000 kronor gäller 21 procent.
• Den som har räntekostnader på 3 000 kr/månad får därmed 10 800 kr/år betalda av staten. Det finns inget tak för hur mycket avdrag man kan få.
• Varje år kostar avdraget staten ungefär 30 miljarder kronor. Om räntorna går upp går även statens kostnad upp.
De är öppna för en utfasning av ränteavdragen: Finansinspektionen, Riksbankschefen, Bankföreningen, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
De säger nej: Socialdemokraterna, Moderaterna.
Följ på Twitter Mejla skribenten
Se också:
TV: Aftonbladet Perspektiv förklarar bobubblan
Om satsningen:
Vi ger dig Båda sidor – och hela bilden
Världen är komplicerad. Samtidigt beskrivs svåra frågor ofta i enkla resonemang, av tvärsäkra tyckare. Under vinjetten Båda sidor vill vi visa flera olika sätt att se på samma sak – och ge fakta som sätter allt i sammanhang. Välkommen att bilda dig din egen uppfattning – om brexit, svenskt Natomedlemskap, ränteavdraget, eller något helt annat.