BÅDA SIDORBästa argumenten – för och emot
Sverige avskaffade värnplikten 2010. Sedan dess har försvarets problem att rekrytera blivit tydliga – och Sveriges säkerhetsläge osäkrare.
Därför beslutade regeringen nyligen att återinföra värnplikten – den här gången för både kvinnor och män.
Är det en bra idé, eller orättvist förslavande av en del av befolkningen?
Bilda dig din egen uppfattning. Här är några av de starkaste argumenten – för båda sidor.
Följ på Twitter Mejla skribenten
1. Det löser försvarets personalproblem
Efter att värnplikten lagts på is utgjordes försvaret av yrkesmilitärer. Men Försvarsmakten har haft stora problem att klara sin bemanning och slog 2016 larm om att man saknar anställda på över 7 000 befattningar. Ungefär 4% av varje årskull skulle behöva söka sig till försvaret – men i verkligheten når man inte ens upp till hälften. Med återinförd värnplikt löses sådana problem – det är bara att rekrytera dem man vill ha.
Motargument: Det måste gå att göra Försvaret tillräckligt attraktivt som arbetsgivare även utan tvång. Ingångslönen för soldater och gruppbefäl är i dag 18 000–20 000 kronor/månad – något mer vid internationell tjänst (källa: Försvarsmakten). Är det rimligt? Och: Om tvång är okej för att lösa statens personalproblem, vad står på tur? Lärarplikt för att råda bot på lärarbristen?
2. Det ger folklig förankring
Ett yrkesförsvar riskerar att bli ett elitprojekt för militärintresserade. Dessutom är det mindre troligt att en armé ”av folket” används mot den egna befolkningen. Om vanliga människor gör lumpen stärks den folkliga förankringen till förvaret. ”Ett lands säkerhetspolitik och försvar får aldrig bli något som ’dom’ håller på med. Det är alla ’vi’ som utgör landet”, skriver till exempel försvarsbloggen Wiseman’s Wisdom.
Motargument: Tanken är fin, men en ny värnplikt kommer långtifrån omfatta alla. Åren innan värnplikten avskaffades kallades bara runt 15 procent av de värnpliktiga in – 85 procent av männen (och 100 procent av kvinnorna) slapp. I den nya värnplikten siktar man på fyra procent av en årskull. Hur folkligt blir ett sådant försvar?
3. Värnplikt håller samman Sverige
I uniform är alla lika. När alla (män) tvingades göra lumpen blandades människor med olika bakgrund. Det är bra för jämlikheten och integrationen. Den gamla militärtjänstgöringen skapade ett ”vi” som var starkare än skillnader i både klass och bakgrund, argumenterar till exempel Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg.
Motargument: Samma som här ovan. Om bara en ytterst liten del av befolkningen gör lumpen – i praktiken de mest motiverade – hur integrerande blir det?
4. …och är uppfostrande
I decennier har värnpliktiga fått lära sig att följa regler, ta ansvar och att pressa sig själva. Många hävdar att lumpen har gjort tiotusentals pojkar till män och uppfostrat tonåringar till vuxna svenskar. Nu kan det vara dags igen – men den här gången ska även flickor göras till kvinnor.
Motargument: Är det verkligen Försvarsmaktens jobb att uppfostra medborgarna?
5. Svenskarna vill ha det så
Det finns ett starkt folkligt stöd för att återinföra lumpen. I en opinionsundersökning av Aftonbladet/Inizio i januari 2016 anser 68 procent av de intervjuade att det är en bra eller mycket bra idé att återinföra värnplikt i Sverige. Andra undersökningar visar ungefär samma resultat.
Motargument: De som svarar i opinionsundersökningarna är från 18 år upp till pensionärer. Det är inte de som kan tvingas göra militärtjänst, utan unga som i dag är 16 år eller yngre. Det är lätt att vara för tvång när det gäller ”någon annan”. Att många vill något betyder inte att det är rätt.
1. Det är djupt orättvist
Är det verkligen okej att staten kan tvinga en liten del av befolkningen att göra militärtjänst – och eventuellt riskera sina liv – medan de flesta slipper?Den nya värnplikt gäller både män och kvinnor, men försvaret behöver bara några tusen ur varje årskull på ungefär 100 000 personer – och kan välja och vraka som man vill. De som försvaret vill ha kan tvingas till militärtjänst och krigsplacering – och resten kan leva vidare sina liv som vanligt.
Det är ett godtyckligt slaveri, och moraliskt förkastligt.
Tycker de unga tjejer och killar som kan tvingas till ett år i uniform, och i slutändan ut i krig, att det är rättvist? Och annars: är det moraliskt okej att en majoritet av befolkningen tvingar en minoritet att ge upp ett år av sitt liv, lära sig döda och eventuellt gå ut i krig för dem?
Läs också: LUF: Staten ska inte tvinga någon att döda
Motargument: Försvaret vill knappast ha värnpliktiga som inte är motiverade. Eftersom bara några procent av varje årskull kallas in kan det i praktiken bli så gott som frivilligt att göra lumpen.
2. Det är inte vad försvaret behöver
Det var länge sedan ett starkt försvar handlade om att ha många soldater. Det är inte längre primärt flest utan snarare bäst tränade och utrustade soldater som vinner, skriver till exempel ordförandena för MP:s och L:s ungdomsförbund. Även Försvarsmakten har uttalat sig negativt om värnplikt som lösning på problemen.
– Jag är ingen förespråkare av allmän värnplikt. Det löser inte den utmaning vi försöker lösa, sa dåvarande överbefälhavaren Sverker Göransson till Expressen i november 2014.
Motargument: Mönstring och plikt gör att fler får upp ögonen för att de kan ha en framtid i försvaret, som annars inte skulle ha övervägt det. Det gör det lättare att hitta folk med de egenskaper försvaret söker.
3. Det är dyrare än man tror
Värnpliktiga fick en dagpenning på 72 kronor om dagen 2008, vilket motsvarar en lön på 2 330 kronor i månaden i dagens penningvärde. Väldigt mycket billigare än att betala full lön till soldater – eller?
Nja. Beräkningen tar inte med de samhällsekonomiska effekterna, till exempel att människor tvingas göra något mot sin vilja, att värnpliktiga skjuter upp inträdet i arbetslivet ett år och att de inte arbetar med det de är bäst på (så kallad ineffektiv matchning). Nationalekonomen Niclas Berggren skriver mer om detta här. Till det kommer kostnader för mönstring, utbildning med mera.
Motargument: Det är svårt att räkna på denna typ av effekter, så osäkerheten blir stor.
Saknar du något viktigt argument i texten? Mejla vår reporter!
Fakta
Alla som i dag är 17 eller yngre kan tvingas göra lumpen
• 2009 beslutade riksdagen att värnplikten skulle avskaffas – eller mer exakt, göras vilande i fredstid. De sista värnpliktiga muckade 2010.
• Försvarsminister Peter Hultqvist (S) öppnade 2015 på allvar för att återinföra värnplikten. Regeringen tillsatte en utredning som presenteras hösten 2016.
• Den 2 mars 2017 återinfördes värnplikten genom ett regeringsbeslut. Försvaret ska ”huvudsakligen” baseras på frivillighet, men kompletteras med totalförsvarsplikt när behoven ”inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering”. Skyldigheten att genomgå mönstring införs den 1 juli i år och skyldigheten att genomföra grundutbildning med värnplikt gäller från den 1 januari 2018.
• Den nya värnplikten gäller både kvinnor och män. Alla som är födda år 1999 eller senare ska omfattas av plikt att göra militärtjänst om de tas ut.
• I ett första skede kommer de cirka 180 000 ungdomar som är födda 1999 och 2000 att beröras. Alla i varje årskull kommer att få information om vad återinförd värnplikt innebär. Beslutet kommer alltså på sikt att beröra alla som är födda 1999 eller senare, och som alltså är 18 år eller yngre i dag.
• Cirka 13 000 personer per år kommer att kallas till mönstring.
• Av dem kommer cirka 4 000 värnpliktiga och frivilliga tas ut till militär grundutbildning årligen under 2018 och 2019.
• Regeringen säger att frivillighet kommer att väga tungt – men kvinnor och män kan med pliktlagen tas ut till värnplikt mot sin vilja.
• Enligt lagen om totalförsvarsplikt kan värnpliktiga tas ut för grundutbildning i som mest 615 dagar. De som gjorde lumpen i det gamla pliktsystemet tjänstgjorde i 80–450 dagar.
• Försvarsminister Peter Hultqvist (S) öppnade 2015 på allvar för att återinföra värnplikten. Regeringen tillsatte en utredning som presenteras hösten 2016.
• Den 2 mars 2017 återinfördes värnplikten genom ett regeringsbeslut. Försvaret ska ”huvudsakligen” baseras på frivillighet, men kompletteras med totalförsvarsplikt när behoven ”inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering”. Skyldigheten att genomgå mönstring införs den 1 juli i år och skyldigheten att genomföra grundutbildning med värnplikt gäller från den 1 januari 2018.
• Den nya värnplikten gäller både kvinnor och män. Alla som är födda år 1999 eller senare ska omfattas av plikt att göra militärtjänst om de tas ut.
• I ett första skede kommer de cirka 180 000 ungdomar som är födda 1999 och 2000 att beröras. Alla i varje årskull kommer att få information om vad återinförd värnplikt innebär. Beslutet kommer alltså på sikt att beröra alla som är födda 1999 eller senare, och som alltså är 18 år eller yngre i dag.
• Cirka 13 000 personer per år kommer att kallas till mönstring.
• Av dem kommer cirka 4 000 värnpliktiga och frivilliga tas ut till militär grundutbildning årligen under 2018 och 2019.
• Regeringen säger att frivillighet kommer att väga tungt – men kvinnor och män kan med pliktlagen tas ut till värnplikt mot sin vilja.
• Enligt lagen om totalförsvarsplikt kan värnpliktiga tas ut för grundutbildning i som mest 615 dagar. De som gjorde lumpen i det gamla pliktsystemet tjänstgjorde i 80–450 dagar.
Artikeln senast uppdaterad 8 maj 2017.
Läs också:
Borde vi gå med i Nato? Argumenten för och emot
Om satsningen:
Vi ger dig Båda sidor – och hela bilden
Världen är komplicerad. Samtidigt beskrivs svåra frågor ofta i enkla resonemang, av tvärsäkra tyckare. Under vinjetten Båda sidor vill vi visa flera olika sätt att se på samma sak – och ge fakta som sätter allt i sammanhang. Välkommen att bilda dig din egen uppfattning – om brexit, svenskt Natomedlemskap, ränteavdraget, eller något helt annat.