Borde Sverige gå med i Nato?

BÅDA SIDORBÄSTA ARGUMENTEN – FÖR OCH EMOT

Spänningarna ökar i Europa – med stämningar som påminner om kalla kriget.
Är det en bra idé för Sverige att söka medlemskap i Nato, eller klarar vi oss bäst utanför?
Bilda dig din egen uppfattning.
Här är några av de starkaste argumenten – för båda sidor.

1. Vi kan inte försvara oss själva

Sveriges hårdbantade försvar kan inte stå emot ett militärt angrepp i mer än en vecka. Därefter måste vi få hjälp av andra länder, sa Sveriges ÖB i en intervju 2013. Men just nu har vi ingen garanti att någon kommer till vår hjälp. Utan Nato-medlemskap är vi utlämnade till att länder vill hjälpa oss. Som Nato-medlemmar får vi världens största militärmakt bakom oss.

Ett Natomedlemskap är som brandförsäkring. Den behöver nästan aldrig utnyttjas, men alla har en ändå eftersom konsekvenserna av en brand är så katastrofala, argumenterar Nato-förspråkaren Jan Björklund (L).

Bästa motargument: Vi har redan skydd. Sverige är med i EU – där länderna sedan 2007 är förbundna att hjälpa varandra om de blir attackerade, genom den så kallade solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget (läs mer nedan). Och: sedan Trump blev president i USA har försvarsgarantin inom Nato försvagats – han har sagt att det inte alls är självklart att USA skulle försvara en Nato-medlem som blev angripen. Hur mycket är garantin egentligen värd?

2. Ryssland beter sig aggressivt – Nato avskräcker

Ryska trupper utan identifieringstecken tog på kort tid över den ukrainska halvön Krim i mars 2014.
Foto: AP/TT Ryska trupper utan identifieringstecken tog på kort tid över den ukrainska halvön Krim i mars 2014.
Foto: AP/TT
Ryska trupper utan identifieringstecken tog på kort tid över den ukrainska halvön Krim i mars 2014. Foto: AP/TT

Vår mäktiga granne i öst beter sig allt mer aggressivt. Ryssland har, som första europeiska land sedan andra världskriget, tagit ett annat lands territorium (Krim i Ukraina) med våld. Man har även invaderat Georgien och styr i praktiken över delar av landet.

Det har gjort Ryssland till ett reellt hot. Om Sverige vore med i Nato skulle tröskeln för ett ryskt angrepp på Sverige höjas avsevärt, precis som redan skett med Natoländerna i Baltikum.

Bästa motargumentet: Väpnade aggressioner har främst varit mot tidigare Sovjetstater. Varför skulle Ryssland vilja attackera Sverige?

3. Det kan göra Östersjön mer avspänd

Sverige och Finland befinner sig geografiskt mellan Nato och Ryssland. Ryssland använder i dag flygkränkningar, bombövningar och aggressiv retorik för att skrämma Sverige från att gå med i Nato. Om Sverige vore Nato-medlem skulle osäkerheten om var vi står försvinna – vilket skulle kunna minska den militära spänningen i Östersjön, argumenterar bland andra tre socialdemokratiska ambassadörer. Slutsatsen får också stöd av regeringens egen utredning om militära samarbeten, som överlämnades till regeringen i september.

Bästa motargument: Ett svenskt Nato-medlemskap skulle provocera Ryssland, och skulle tvärtom kunna leda till mer upprustning. Även detta påstående får stöd i regeringens egen utredning.

Försvarsforskarens kommentar:
– Ryssland försöker nu skrämma Sverige från att gå med i Nato, precis som man gjorde med de baltiska länderna. Men när de väl gick med 2004 minskade provokationerna från Ryssland. Det är dock svårt att säga hur Ryssland skulle reagera i dag, situationen är delvis en annan, säger Mike Winnerstig, försvarsforskare och säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

4. Vi hör samman med demokratierna i Nato

Turkiets auktoritäre president Erdogan. Foto: AP Turkiets auktoritäre president Erdogan. Foto: AP
Turkiets auktoritäre president Erdogan. Foto: AP

Nato är en sammanslutning av länder som delar våra värderingar, och står upp för demokrati. Genom att gå med i Nato visar vi solidaritet och stöd med grannländer om de utsätts för påtryckningar. Varför skulle vi inte vilja vara med där?

Bästa motargument: Turkiet. Landet blir allt mer auktoritärt under president Erdogan, och kan varken kallas helt demokratiskt eller sägas dela svenska värderingar.

5. Ryssland ser redan Sverige som medlem

Sverige är tätt sammanlänkat med Nato – och troligtvis räknar Ryssland redan Sverige som de facto-medlem. Vi har därför nackdelen – men inte fördelen av försvarsgarantier från Nato.

Bästa motargument: Säger delvis emot punkt 3 här ovanför. Sveriges status kan knappast vara de facto-Nato och ”osäker” samtidigt.

Försvarsforskarens kommentar:
– Jag tror inte att Ryssland ser oss som rena Nato-medlemmar, men så pass invävda i det västliga systemet att man betraktar oss som tillhörande fiendesidan om man hamnar i krig med ett Natoland. Blir det krig i vårt närområde lär vi dras in oavsett om vi är med i Nato eller inte, säger Mike Winnerstig.


 

1. Alliansfriheten tjänar oss väl

Sverige har inte haft krig på svensk mark på 200 år, delvis tack vare vår alliansfrihet. Vårt bästa skydd är att minska spänningen i vår region. Om man ska överge alliansfriheten ligger bevisbördan om att det är en bra idé på de som vill överge den, argumenterar till exempel riksdagsledamoten Anders Österberg (S).

Bästa motargument: Alliansfrihet är inte en garanti för att undvika krig. Danmark och Norge var till exempel neutrala under andra världskriget – men invaderades ändå. 

2. Det finns inget hot mot Sverige

Efter kalla krigets slut finns inte längre något omedelbart militärt hot mot vårt land. ”Vad skulle Ryssland tjäna på att anfalla Sverige?” argumenterar till exempel Natomotståndaren Jan Guillou.

Bästa motargument: En fullskalig invasion av Sverige är osannolik. Men i en konflikt mellan Ryssland och Baltikum är svenskt territorium – som Gotland – strategiskt viktigt, och skulle kunna besättas av ryska trupper.
– En angripare kan i ett sådant läge också vilja slå ut Sveriges flygvapen och delar av marinen, säger försvarsforskaren Mike Winnerstig.
Ryssland har de senaste åren gång på gång överraskat omvärlden och trätt över gränser som ansetts oruckbara – som invasionen av Krim och Georgien.

3. Vi kan tvingas strida för andra

Kärnan i Nato är den så kallade artikel 5, som slår fast att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen – och att alla medlemmar är skyldiga att hjälpa landet. Sverige kan därmed tvingas delta i krig mot regeringens och riksdagens vilja, argumenterar bland andra förre försvarsministern Thage G Peterson (S).

Bästa motargument: Alla 28 Nato-medlemmar måste vara överens om en insats, och länderna bestämmer själva vilket stöd de vill bidra med.

Försvarsforskarens kommentar:
– Inget land kan avkrävas att skicka soldater, det är Sveriges regering som bestämmer om vi vill bidra militärt. Däremot kan man inte stå helt utanför, utan måste vara delaktig i att ge stöd till ett angripet Natoland på något sätt, även om det bara är med ord, säger Mike Winnerstig.

4. Det är en provokation mot Ryssland

Inte reta upp Putin? Foto: ALEXANDER ZEMLIANICHENKO / AP Inte reta upp Putin? Foto: ALEXANDER ZEMLIANICHENKO / AP
Inte reta upp Putin? Foto: ALEXANDER ZEMLIANICHENKO / AP

Ryssland känner sig omringat av Nato. Om Sverige gick med skulle Putin & co se det som en upptrappning och bli alltmer trängda. Varför provocera Ryssland på det viset?

Bästa motargument: Sverige kan inte låta bli att göra det vi tror är säkrast för landet bara för att undvika att reta upp Ryssland. Vi bestämmer själva över vår säkerhetspolitik och ska inte låta oss skrämmas.

5. Vi har redan skydd – genom EU

EU har sedan 2007 en solidaritetsklausul som förbinder EU-länderna att hjälpa varandra om de blir attackerade. Vad behöver vi då Nato till?

Bästa motargument: Klausulen är otydlig och innebär ingen garanti om militärt stöd.

Försvarsforskarens kommentar:
– När Frankrike som första land någonsin åkallade paragrafen hösten 2015 och begärde hjälp i kriget mot IS övervägde Sverige detta under relativt lång tid. Resultatet blev bland annat att vi skänkte flygtransporttimmar till Frankrike och erbjöd att sälja viss försvarsmateriel till det franska försvaret. Detta är ett mycket begränsat stöd, och svaret från de flesta andra EU-länder har också varit på liknande nivå, säger Mike Winnerstig.

6. Sverige förlorar sin självständiga röst

Internationell nedrustning är en av profilfrågorna för utrikesminister Margot Wallström (S). Internationell nedrustning är en av profilfrågorna för utrikesminister Margot Wallström (S).
Internationell nedrustning är en av profilfrågorna för utrikesminister Margot Wallström (S).

Att Sverige är alliansfritt ger oss trovärdighet och frihet att arbeta för internationell nedrustning och medla i konflikter. Den trovärdigheten vill vi inte förlora. Natos strategi bygger också delvis på kärnvapenavskräckning – och om vi blev medlemmar skulle Sverige få svårare att driva på för ett internationellt förbud mot kärnvapen, enligt utredningen om militära samarbeten som presenterades i september.

Bästa motargument: Norge är Natomedlem. Det har inte hindrat landet från att medla i konflikter i Sri Lanka, Israel/Palestina, Filippinerna, Colombia, och Afghanistan. 

7. Det skulle kosta miljarder

Nato kräver att medlemsländerna lägger 2 procent av BNP på försvaret. Det är en stor ökning från de 1,2 procent Sverige ligger på i dag och skulle kosta många miljarder, hävdar till exempel Per Bolund (MP).

Bästa motargument: Kravet tillämpas inte. Mer än hälften av Natoländerna – bland annat Danmark, Tyskland och Italien – lägger mindre eller lika stor andel som Sverige på militärutgifter. Dessutom: hur mycket skulle vi behöva öka försvarsutgifterna för att få samma skydd om vi står utanför Nato?

Följ på Twitter   Mejla skribenten

Utredning om Nato-medlemskap klar – ”inte aktuellt”
• S/MP-regeringen kom i försvarsuppgörelsen 2015 överens med M, C och KD om att tillsätta en utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.
• I september 2016 blev utredningen klar. Enligt den blir den mest påtagliga militära effekten av ett svenskt Nato-medlemskap att avskräckningsförmågan för konflikter skulle öka och spänningarna i Östersjön minska. Utredningen visar också på en rad andra för- och nackdelar med Nato-medlemskap.
• Redan innan regeringen tog emot utredningen gick dock utrikesminister Margot Wallström ut och sa att alliansfriheten ligger fast – ”svenskt medlemskap i Nato är inte aktuellt”.
• De borgerliga partierna är missnöjda och tycker att utredningen stärker argumenten för Natomedlemskap.
• Nato-utredningen bygger på över 300 intervjuer med insatta källor. Läs mer om utredningens slutsatser om för- och nackdelar med svenskt Nato-medlemskap här.


Nato på väg att försvagas? Trumps vinst i presidentvalet i USA riskerar att försvaga skyddet för Nato-medlemmar. Trump har sagt att det inte är självklart att USA kommer att försvara Nato-länder som blir angripna – ett gigantiskt trendbrott med den politik som USA har fört hittills. Det här underminerar hela grundtanken med Nato, och skapar stor osäkerhet om vad ett Natomedlemskap egentligen är värt.

Läs också:
Borde vi återinföra värnplikten? Argumenten för och emot

 

Om satsningen:
Vi ger dig Båda sidor – och hela bilden

Världen är komplicerad. Samtidigt beskrivs svåra frågor ofta i enkla resonemang, av tvärsäkra tyckare. Under vinjetten Båda sidor vill vi visa flera olika sätt att se på samma sak – och ge fakta som sätter allt i sammanhang. Välkommen att bilda dig din egen uppfattning – om brexit, svenskt Natomedlemskap, ränteavdraget, eller något helt annat
.