BÅDA SIDORSÅ RESONERAR BRITTERNA – BÄSTA ARGUMENTEN FÖR OCH EMOT BREXIT
Den 23 juni är en ödesdag för Storbritannien. Då röstar landet om man ska stanna kvar i EU – eller lämna unionen.
Men hur resonerar egentligen britterna inför brexit-omröstningen?
Här är några av de starkaste argumenten för att stanna kvar eller lämna.
Text: JOHAN FURUSJÖ
Tv-reporter: WOLFGANG HANSSON
1. Det stoppar invandringen
Den absolut viktigaste frågan för många motståndare. Nettoinvandringen till Storbritannien är runt 300 000 människor per år. Av dem kommer 184 000 från andra EU-länder.
Många britter är trötta på vad de ser som okontrollerad invandring från EU-länderna, och hävdar att det sätter samhällsservicen under hårt tryck och dumpar lönerna.
– Vi måste själva kunna kontrollera våra gränser. Nu har 500 miljoner EU-medborgare rätt att vistas här. Så vill vi inte ha det, säger EU-kritikern Douglas Carswell (Ukip).
Bästa motargument: EU-invandrarna betalar mer i skatt än de får. Om Storbritannien vill ha fortsatt tillgång till EU:s inre marknad kommer man antagligen även i fortsättningen att behöva acceptera fri rörlighet, även om man lämnar EU.
2. Återta självbestämmandet
EU har haft alldeles för stort inflytande över Storbritannien – det är dags att landet återerövrar sitt självbestämmande och sin position som självständig, inflytelserik aktör i världen. Storbritannien har vetorätt i FN:s säkerhetsråd och är världens femte största ekonomi, och står starkt utan EU.
Bästa motargument: Storbritannien behöver vara med i EU för att fatta de stora besluten, inte titta på från sidlinjen. Att lämna EU skulle minska britternas inflytande i världen.
3. Mindre Bryssel-byråkrati
Onödiga regleringar från byråkraterna i Bryssel kostar Storbritannien miljarder, och tar bort landets självbestämmande i onödan. Storbritannien borde själv få bestämma om momsnivåer, konsumentlagar och annat.
– Många britter gillar inte att viktiga beslut fattas i Bryssel, säger John Springford, EU-forskare vid Centre for European Reform.
Känslorna är starka – och debatten har tidvis spårat ur. Bland annat har ledande brexit-förespråkaren Boris Johnson jämfört Bryssels försök att centralstyra Europa med Hitlers försök att ta över kontinenten.
Bästa motargument: Om Storbritannien vill ha fortsatt tillgång till EU:s inre marknad kommer man troligen även framöver behöva anpassa sig efter regler från Bryssel – men utan att kunna påverka besluten. Så är det för andra icke-EU-länder med tillgång till EU:s marknad, som Norge och Schweiz.
4. Slipper dyra medlemsavgiften
Storbritannien betalar varje år runt 160 miljarder kronor i medlemsavgift till EU. Man får tillbaka 55 miljarder i EU-bidrag, men ändå: över 100 miljarder om året att spara.
Bästa motargument: De ekonomiska fördelarna med ett EU-medlemskap väger lätt upp medlemsavgiften. Att lämna vore inte en nettobesparing, utan en kostnad.
1. Att lämna vore ekonomisk katastrof
”It’s the economy, stupid!”. Uttrycket myntades av Bill Clintons kampanjstab när valarbetare skulle påminna sig vad som var den viktigaste frågan inför presidentvalet i USA 1992 – och gäller även i brexit-omröstningen 2016.
Hälften av Storbritanniens handel är med EU-länder, och landet är beroende av tillgång till EU:s inre marknad. Ett utträde skulle vara en ekonomisk chock och slå hårt mot tillväxten och jobb.
Premiärminister David Cameron har jämfört att lämna EU med att placera en bomb under landets ekonomi.
Bästa motargument: Storbritannien skulle kunna förhandla till sig ett eget handelsavtal där man fortfarande får tillgång till EU:s inre marknad.
2. EU skulle fortfarande bestämma
Om Storbritannien vill lämna EU men behålla den viktiga handeln måste man skriva nya avtal med EU. I dag vet ingen vad det skulle innebära. Länder som Schweiz och Norge har sådana avtal – men tvingas genom dem att följa EU:s regler utan att kunna påverka dem. Ger det verkligen mer suveränitet?
Bästa motargument: Storbritannien är ett stort och viktigt land, och skulle kunna förhandla fram bra avtal. Den ledande EU-skeptikern Boris Johnson förespråkar att britterna borde kunna få ett avtal som det mellan EU och Kanada – inte som Schweiz eller Norge.
3. Sol, vin och utlandsstudier
Britter som funderar på att pensionera sig i Spanien eller plugga och filosofera över ett glas rödvin på Sorbonne i Paris har skäl att vara oroliga. Tullar skulle göra varor från EU dyrare, och om landet lämnar EU kan man bli av med rättigheten att bo, jobba, studera och få sjukvård utomlands. Redan i dag bor över två miljoner britter i andra EU-länder – får de stanna?
Bästa motargument: Storbritannien kan sluta nya avtal med EU-länderna, precis som man har med många andra länder.
4. Storbritannien kan spricka
Engelsmännen må vara EU-skeptiska – men skottarna är betydligt mer EU-positiva. Om landet lämnar EU kan det på nytt höja kraven på att Skottland ska bryta sig loss från Storbritannien.
– Om en majoritet röstar för brexit vill jag ha en ny självständighetsomröstning. Ett självständigt Skottland skulle kunna gå med i EU, förklarar skotten Dylan Burn för Aftonbladets Wolfgang Hansson på plats i Skottland.
Bästa motargument: Skottland har precis röstat nej till att lämna Storbritannien, och det är alldeles för tidigt att väcka frågan igen. Även många skottar är EU-skeptiska, och stödet för en ny omröstning på grund av brexit är ganska lågt.
FAKTA
Det här är brexit
• Vad? Den 23 juni folkomröstar Storbritannien om landet ska stanna i EU eller inte. Frågan kallas brexit: Britain + exit = brexit.
• Skulle folket rösta för att lämna EU så är det första gången ett land lämnar unionen – och ingen vet exakt hur det skulle fungera.
• Storbritannien och EU skulle förhandla fram nya avtal för samarbete och handel, som till exempel Norge och Schweiz har, men hur de skulle se ut kan ingen svara på i dag.
• För EU skulle en brexit vara ett stort slag. Unionen skulle inte fortsätta som tidigare – frågan är vad som skulle hända.
• Skulle folket rösta för att lämna EU så är det första gången ett land lämnar unionen – och ingen vet exakt hur det skulle fungera.
• Storbritannien och EU skulle förhandla fram nya avtal för samarbete och handel, som till exempel Norge och Schweiz har, men hur de skulle se ut kan ingen svara på i dag.
• För EU skulle en brexit vara ett stort slag. Unionen skulle inte fortsätta som tidigare – frågan är vad som skulle hända.
Anna Andersson
FLER LÄSTIPS:
Fråga för fråga: så säger ja- och nej-sidan (BBC, på engelska)
Wolfgang Hansson: Känslor kommer att avgöra omröstningen
Följ på Twitter Mejla skribenten
Om satsningen:
Vi ger dig Båda sidor – och hela bilden
Världen är komplicerad. Samtidigt beskrivs svåra frågor ofta i enkla resonemang, av tvärsäkra tyckare. Under vinjetten Båda sidor vill vi visa flera olika sätt att se på samma sak – och ge fakta som sätter allt i sammanhang. Välkommen att bilda dig din egen uppfattning – om brexit, svenskt Natomedlemskap, ränteavdraget, eller något helt annat.