Borde tiggeri förbjudas?

BÅDA SIDORBÄSTA ARGUMENTEN – FÖR OCH EMOT

Över 5 000 människor tigger på Sveriges gator varje dag. Är det dags att förbjuda tiggeri – eller vore det bara att sopa problemen under mattan?
Bilda dig din egen uppfattning.
Här är några av de starkaste argumenten – för båda sidor.

Följ på Twitter   Mejla skribenten

1. Att tigga löser inga problem

De som tigger gör det för att de lever under svåra förhållanden, till exempel fattigdom, hemlöshet eller psykisk ohälsa. Att människor tigger löser inte deras problem i grunden – det kan tvärtom stå i vägen för att ta itu med de bakomliggande problemen.
Regeringens tiggeriutredare uppmanar därför folk att inte ge pengar direkt till tiggarna, utan att i stället skänka till frivilligorganisationer som verkar i Rumänien och Bulgarien.
”Vår utgångspunkt är att tiggeri inte är en lösning på utanförskap, diskriminering och fattigdom”, sa till exempel civilminister Ardalan Shekarabi (S) när han nyligen öppnade för möjligheten att införa ett tiggeriförbud.
Och att år efter år sitta på gatan och tigga – vad är det för liv? Det måste till en förändring.

Motargument: Att förbjuda tiggeri löser heller rimligtvis inte tiggarnas situation – det är riktiga åtgärder som måste till. De som tigger väljer att göra det för att de tycker att det – trots att de ofta sover ute i minusgrader och är utlämnade till andras välvilja – är bättre än alternativet. Det säger ganska mycket. 

2. Ett förbud sätter press på EU-länderna

De som tigger på gatorna i Sverige är till stor del fattiga romer från Rumänien och Bulgarien, som har mycket svåra levnadsförhållanden i sina hemländer. Att tillåta dem att tigga här gör att problemen blir mindre synliga på hemmaplan – och att regeringarna i Rumänien och Bulgarien inte behöver ta itu med situationen. Genom att förbjuda tiggeri skulle vi sätta press på länderna att förbättra förhållandena för romer och fattiga i deras hemländer.

Motargument: Regeringarna i Bulgarien och Rumänien har inte direkt varit jättemottagliga för diskussioner om detta. När förre EU-ministern Birgitta Ohlsson (L) satte press på Rumänien om situationen för romer sparkade landets regering bakut, och samtalen bröt samman. En eventuell förändring skulle också ta lång tid. Just nu är levnadsförhållandena för många romer bedrövliga – det hjälper inte om det eventuellt skulle bli bättre om 10–15 år.

Se också: Detta flyr tiggarna från – Aftonbladet på plats i Rumänien

Aftonbladets Karin Pettersson, Anders Lindberg och Magnus Wennman besökte de fattiga byarna på den rumänska landsbygden. ”Det är inte kul att tigga – men det här är värre.” Läs hela reportaget.

Felicia Radu är 38 år. Hon har fyra barn, 2, 4, 5 och 10 år gamla. Foto: Magnus Wennman

Felicia Radu är 38 år. Hon har fyra barn, 2, 4, 5 och 10 år gamla. Foto: Magnus Wennman

Levnadsförhållandena i byarna är mycket svåra. Foto: Magnus Wennman

Levnadsförhållandena i byarna är mycket svåra. Foto: Magnus Wennman

 Foto: Magnus Wennman

Foto: Magnus Wennman

 Foto: Magnus Wennman

Foto: Magnus Wennman

 

3. Färre utnyttjas av kriminella

De flesta som tigger i Sverige gör det frivilligt utan koppling till organiserad brottslighet, enligt polisens lägesbild från december 2015. Samtidigt finns det flera grupper av tiggare som utnyttjas av kriminella aktörer, bland annat genom utpressning och människohandel. Ett tiggeriförbud skulle dra undan mattan för människohandeln, hävdar bland andra Tomas Tobé (M).

Motargument: Om tiggeri blir olagligt försvinner människors inkomstkälla – vilket kan öka risken för svartarbete eller att man dras in i brottslighet. En studie av Fofo/Rockwool foundation visar på sådana tendenser i Köpenhamn, där tiggeri är förbjudet.

Läs mer:

Ioan Bocur tvingades arbeta som tiggarslav i Stockholm – läs hans berättelse

4. Det är plågsamt att se

Folk ska inte behöva se tiggare utanför mataffären varenda gång de går och handlar. Det är inte värdigt det svenska samhället. ”Många människor känner sig provocerade och mår dåligt av att se medmänniskor tigga”, argumenterar till exempel Cecilia Magnusson (M).

Motargument: Perspektiv – det är gissningsvis jobbigare för någon att leva sitt liv tiggandes på gatan än vad det är för dig att se det.


1. Fattigdom går inte att förbjuda

Människor tigger för att de är fattiga eller utsatta. Att förbjuda tiggeri är bara att förbjuda symtomen, inte orsakerna bakom dem. Men fattigdom går inte att bara förbjuda och sedan låtsas som att den inte finns.

Motargument: Samma argument kan anföras vad gäller prostitution – sexköplagen förbjuder symptomen men riktar inte in sig på orsakerna bakom varför folk säljer sex. Men det hindrade inte Sverige från att kriminalisera sexköp. Att förbjuda tiggeri skulle också hindra att fattigdom permanentas i Sverige.

2. Ska det verkligen vara olagligt att be om hjälp?

Att tigga handlar ytterst om att utsatta individer ber sina medmänniskor om hjälp – och att förbjuda det skulle vara moraliskt förkastligt. ”Jag vill inte leva i ett samhälle där en människa i nöd inte skall kunna be om hjälp utan att bryta mot lagen”, argumenterar till exempel Ulf Bjereld, statsvetare och medlem i Socialdemokraternas partistyrelse. Miljöpartiet driver samma linje, trots att man sitter i regering med S som öppnat för ett förbud.

3. Ett förbud gör samhället hårdare

Att kriminalisera tiggeri skulle inte bara ta bort en försörjningskälla för de allra mest utsatta, utan riskerar även att än mer stigmatisera människor som lever i fattigdom. Det skulle dessutom leda till ett hårdare samhälle, med mindre tolerans mot grupper som av majoritetssamhället betraktas som avvikande, hävdar fattigdomsforskare.

Motargument: Blir man inte också avtrubbat av att se tiggande människor på gatan dag efter dag?

4. Var går gränsen?

Att förbjuda tiggeri skulle innebära stora gränsdragningsproblem. Vad ska vara lagligt och vad ska vara olagligt? Ska skolklasser, Amnesty och Läkare utan gränser få samla in pengar på gatorna framöver, eller ska det också förbjudas? Om ja – varför de men inte fattiga romer från Rumänien eller hemlösa svenskar? Och om bara ”organiserat” tiggeri skulle kriminaliseras – var går den gränsen?

Motargument: Det är blir i så fall inte första gången gränsdragningsproblem finns i lagstiftning. Var går till exempel gränsen för förtal?

Så tycker svenskarna:
Majoritet för förbud

Opinionsundersökning av Inizio på uppdrag av Aftonbladet.

Om satsningen:
Vi ger dig Båda sidor – och hela bilden

Världen är komplicerad. Samtidigt beskrivs svåra frågor ofta i enkla resonemang, av tvärsäkra tyckare. Under vinjetten Båda sidor vill vi visa flera olika sätt att se på samma sak – och ge fakta som sätter allt i sammanhang. Välkommen att bilda dig din egen uppfattning – om brexit, svenskt Natomedlemskap, ränteavdraget, eller något helt annat.